Från en pratstund mellan Therese Lundqvist och Bertil Olsson.
Först lite bakgrund.
- Jag har hunnit bli 22 år och är fortfarande i början av min idrottskarriär. Började skjuta skeet i 14-års ålder. Pappa Gert-Ove vistades mycket på Ekebyboda genom sitt engagemang i förningen och sitt eget skytte. Det var helt naturligt att jag hängde med.
Redan från början gick det bra och skeetskyttet passade mig tydligen. Som 16-åring kom jag på mitt första landslagsuppdrag och sedan har det fortsatt med framgångar som jag är nöjd med.
- Från början fick du stöd från Sportskytteförbundet i samband med landslagsuppdrag. Med de bra resultat du presterade kom SOK in i bilden. Hur har den utvecklingen sett ut?
- 2010 kom jag in i SOK:s topp och talanggrupp. Målet som sattes upp då var med inriktning mot OS i Brasilien 2016. Det är mot detta OS som är mitt stora mål. Man räknar med att när man kommer in i talanggruppen skall man vara färdig med sin utveckling efter c:a 10 år. Genom SOK får jag en ekonomisk trygghet så att jag fullt ut kan satsa på min idrott. Men en väsentlig del av det ekonomiska står även mina sponsorer för. Gyttorp är min största sponsor som stöder mig med ammunition.
- När du är hemma hur ser dina träningsdagar ut?
- Träningen innehåller flera moment som ger allsidighet och förhoppningsvis fin utveckling. Jag tar det ganska lugnt på morgonen men sedan kommer träningen igång.
Den fysiska träningen består av en del löpträning men den största delen är träning som kallas crossfit. Jag har en personlig tränare som jag besöker en gång per vecka. Träningen går ut på söka naturliga och anpassade rörelser, skapa uthållighet utan att bygga muskler och ge en positiv känsla.
Själva skytteträningen genomför jag på Ekebyboda. När jag är hemma tränar jag varje dag. Skjuter mellan 150 och 200 skott.
Den viktigaste personen i min skytteutveckling är min tränare K-G Pettersson. ”Gugge” har följt mig i träningen sedan jag var 14-år och är närvarande vid c:a 9 av 10 träningstillfällen. Han har en mycket bra inställning och positiv påverkan. Men honom kan jag tala om allt.
- Hur har denna säsong sett ut och är du nöjd med det du har presterat?
- Säsongen började redan i november 2011. Under december – februari pendlade jag till Cypern en vecka i taget vid sex tillfällen. Där finns en lägenhet som SOK svarar för och vi disponerar. Där får vi träningsförhållanden som likställer oss med de andra som bor i ett varmare klimat.
Jag har skjutit tävlingar på Cypern, WC i Tucon, Arizona och WC i London. Det har varit intensivt och jag känner mig som att det nu borde vara mitt i sommaren fast det bara är i slutet av april.
Den 6 maj tävlar jag på WC i Lonato Italien. Då reser jag tillsammans med Claes Johansson som är vår lagledare, Markus Svensson och Niklas Ringborg är med i laget till Italien. Utöver dessa ingår normalt även Stefan Nilsson i gruppen. Dessa tre är även de kandidater till OS i London och hoppas på att få delta. Bland de tre är det bara två som får åka på de kvotplatser som Sverige tagit.
Vi har en mycket fin stämning i laget inte minst beroende på Claes Johanssons arbete med oss.
- Du blev ganska tidigt klar för att delta vid OS. Har det varit bra eller till någon nackdel?
- Det har naturligtvis varit bra på ett sätt. Jag har kunnat koncentrera mig på min uppgift helt och fullt. Men jag har saknat konkurrensen från Nathalie Larsson som kanske ytterligare få mig att prestera. Jag ser vilken den inbördes konkurrensen bland de tre grabbarna som fått dem att högprestera.
- Vad väntar härnäst?
- Efter Italien blir det en vecka hemma. Sedan EM på Cypern och Grand Prix i Berno Tjeckien. Det har varit en intensiv vår och det kommer att behövas lite vila och uppladdning av ”batterierna”. Jag kommer att skjuta några mindre tävlingar här hemma.
- När reser du till London och OS?
- Vi åker dit den 16 juli och vistas i OS byn under en vecka. Sedan blir det hem under ett par dagar innan vi återvänder till tävlingen den 29 juli.
- Hur tycker du att för OS gick?
- Prestationsmässigt gick det mycket bra men jag är inte nöjd med resultatet. Upplevelsen var viktig och lärorikt att känna miljön. Jag tycker att det varit en fantastisk resa fram till nu.
- Man kan ju inte leva på skytte hela sitt liv. Hur ser du på framtiden?
- På gymnasiet läste jag samhällsvetenskapligt program med ekonomisk profilering mot företag. Det var en tuff utbildning men den bästa jag kunnat gå. Jag kände mig ganska skoltrött och skytteframgångarna skapade min situation.
Till hösten har jag två program ett med idrottsinriktning - ledarskap och ett fastighetsmäklarutbildning.
Efter OS blir det en liten nedtrappning i min fyraårsplan mot OS i Rio. Jag vill läsa och satsa på studierna men fortfarande målinriktat om att stå på topp 2016.
Fram till nu har jag inget att ångra. Vilken 22-åring har ett så stort kontaktnät med vänner över hela världen, besökt i stort alla länder i Europa och alla världsdelar utom Afrika och Sydamerika. Det har givit mig styrka att vara och uppträda bland människor.
Jag har ett stort stöd från min egen klubb Upsala Jaktskytteklubb där de ger mig de bästa möjligheterna. Alla i klubben stöder och vill att jag skall lyckas.
- Tack för pratstunden och lycka nu till vi de kommande tävlingarna. OS är en oförglömlig händelse i livet. Vi vill även se dig i Rio 2016.
Artikeln i PDF-format